År 1866 beskrev den engelske läkaren John Langdon Down för första gången personer med liknande utseende. De hade ofta veck vid ögonen, epikantusveck, och uppfattades som snedögda. Down tyckte att personerna såg ut som mongoler och gav syndromet namnet Mongolism. Senare har läkaren Down fått syndromet uppkallat efter sig. Först år 1959 upptäcktes att personer med Downs syndrom har 47 kromosomer i stället som annars 46 i cellkärnan. Den extra kromosomen sitter för det mesta i det 21:a kromosomparet och kallas trisomi 21.
Följden blir en anlagsöverdos, som ställer till olika slags problem. Orsaken till Downs syndrom är oklar, men dessa barn föds över hela världen. Ca. 120 barn föds varje år i Sverige, eller ett barn av 800. Antalet födda barn minskar p.g.a. att ny teknik gör det allt enklare att välja bort foster, genom t.ex. moderkake-, fostervattenprov, ultraljud och fosterceller från moderns blod. En del blivande föräldrar väljer abort då de får veta att fostret har trisomi 21. Det är rena rama massutrotningen av Downs syndrombarn.
Det är fel eftersom biologiskt sett så är det genförändringar som för utvecklingen, evolutionen, framåt. De allra flesta barn bor i den egna familjen eller i familjehem och utvecklas långt bättre än tidigare, då de bodde på institution.
Källförteckning:
Biologi A: Peinerud, Almlöf,Lager- Nyqvist
Downs syndrom: Annerén, Johansson, Kristiansson, Lööw
Insändningsuppgift, Psykologi A: Ida Barthelson
Naturkunskap B: Anders Henriksson